Svåra händelser har alltid varit och kommer alltid vara en del av livet.

När vi drabbas av en kris eller traumatisk händelse reagerar vi med en krisreaktion, krisreaktionen i sig är något sunt, alltså en normal reaktion på något som inte är normalt.

Människan besitter en fantastisk förmåga till återhämtning, men ibland kan det vara svårt att gå vidare. Minnen, tankar och rädslor släpper inte sitt grepp trots att månader eller år har förflutit. När man har svårt att få sitt liv att åter fungera kan man ha drabbats av posttraumatiskt stressyndrom (ptss).

Om minnet av händelsen inte sorteras och bearbetas, riskerar man att fastna i obehagliga återblickar och undvikanden, det är mycket vanligt att man då utvecklar kroppsliga symtom, som bl.a. långvarig smärta, kognitiva nedsättningar som bristande koncentrationsförmåga, bristande minnesfunktion och ibland känslor av bristande kroppsuppfattning. Sammanfattningsvis kan man säga att man upplever det mesta av symtomen i kroppen och då är det mest verksamma att behandla och bearbeta detta med en ickeverbal terapiform.

En kris beskrivs som en händelse där tidigare erfarenheter inte räcker till för att hantera det som hänt, utan händelsen påverkar den som drabbas av krisen med ett lidande som följd.

Reaktionen påverkar hela personen som drabbas med effekter som stark upplevd saknad, sorg, förtvivlan och stark trötthet. Krisen påverkar både den som direkt är drabbad men även dess närmsta omgivning. Att reagera på en kris anses idag som ett naturlig reaktion på något fruktansvärt som hänt och inte som tidigare, då man ansåg att reaktionen var något konstigt och något som måste åtgärdas direkt. VI kan alla reagera olika på en uppkommen kris. Det som vi också idag vet är att vi ska i akutskedet av en kris ge stöd och inte bearbeta. Vi ska lugna ner kroppen och nervsystemet som i krisen får ett väldigt starkt påslag.

Ett trauma kan beskrivas som en händelse eller en livssituation som är överväldigande och okontrollerbar, något som medför en extrem psykisk och fysisk påfrestning. Traumat etablerar känslor i oss som kan beskrivas som känslor av maktlöshet, skräck, rädsla, ilska eller uppgivenhet. Händelser som vi beskriver som traumatiska kan vi dela in som tillfälliga händelser eller längre pågående händelser. Händelserna upplevs ofta som kränkande och meningslösa. Vi har en väl etablerad och inlärd syn kring att trauma är av en viss karaktär eller en viss händelse men vi börjar att vidga synen på det eftersom man har börjat att se liknande symtom när vi även har varit med om längre pågående händelser. Det som är svårt i de sammanhangen är att den som varit med om det här har utvecklat, ett sätt att stå ut med och klara av situationen, genom att inte känna det som händer. Då kan det vara väldigt svårt att själv vara medveten om något som ett trauma men som inte känns på något sätt när man pratar om det.

När man inte haft möjlighet att bearbeta ett trauma eller att läka en kris på ett tillräckligt bra sätt så finns det idag speciellt utformade terapiformer för detta. Det vi använder oss av på SPM är i första hand EMDR. Läs mer

Det är så skönt att veta att vi idag kan hjälpa de drabbade så att man slipper få påslag i nuet av känslor som ligger kvar och stör från händelser som vi tidigare varit med om i livet. Ett sätt att få tillbaka livet!