Särskild begåvning (särbegåvning)/giftedness
Särbegåvning är ett begrepp att beskriva en del av befolkningen utifrån ett konstitutionellt perspektiv. Det har uppmärksammats sen mitten av 1970-talet av ?? och Linda Kreger Silverman.

Den särbegåvade personen karaktäriseras av att ha en hög intellektuell förmåga, men också en ökad känslighet, en mycket uttalad förmåga till empati, stark drivkraft, lustdriven och därför kan ha lätt att skjuta upp icke lustdrivna aktiviteter. Den särbegåvade personen känner ofta sina starka känslor och har också starka känslouttryck och har även ofta en stor kreativ förmåga.
Okunskapen om särbegåvning har varit stor inom vetenskapen. Medan många tror att särbegåvning endast är att ha en hög intelligenskvot, handlar särbegåvning om någonting mer och betydligt större än så.

Främst karaktäriseras särbegåvning av ett annat sätt att tänka, att kunna tänka utanför ramarna och att intressera sig för att undersöka och ifrågasätta givna teser, åsikter och kunskaper snarare än att ha och vara intresserad av de rätta svaret enligt facit.

En vanlig åsikt och tro är att särbegåvning handlar om elitism och värjer sig inför termen, detta stämmer inte på något sätt.

Det som även karaktäriserar begreppet är att barnen och de vuxna även har delar i sig som är bristfälliga. Dessa förmågor visar sig alla tidigt i livet. Det kan innebära stora påfrestningar för barnet om de inte identifieras, tillåts och stöds. Utan rätt stimulans kan barnet förlora dessa förmågor. I många fall syns bristerna mer än begåvningarna, i synnerhet när begåvningen är lite otydlig och hamnar inom det känslomässiga, intuitiva, kreativa och innovativa kunskapsfältet. Det är inte helt ovanligt att föräldrar och lärare har det svårt att identifiera dessa. Då bristerna hos personen blir mer tydliga så är det vanligt att fokus läggs på dessa och att man helt missar den potential som personen besitter. Detta resulterar ofta i en mycket bristfällig självbild, en kraftfull känsla av att vara fel och inte helt sällan utvecklas en depressivitet hos personen, eftersom den inte ”hamnar rätt” och dess begåvningar inte används och utnyttjas på rätt sätt.

Den svenska forskningen om särbegåvning är högst begränsad, men de studier som finns visar på alarmerande siffror: 92 % av intellektuellt avancerade elever hade uttalade psykosociala problem på grund av bristande stimulans och förståelse för sin särart, både i skolan och i hemmet. Kunskap om särbegåvning behövs således både hos föräldrar och hos blivande och yrkesverksamma lärare i alla årskurser, inklusive de tidiga skolåren. Även internationellt finns få experter på särbegåvning. Linda Kreger Silverman vid Gifted Development Center i Denver, Colorado är en av dessa.

Tidigare poängterades vikten av att de särbegåvade barnen skulle vara som och anpassa sig till ”alla andra”. Man ansåg att detta var viktigt eftersom de annars skulle sticka ut för mycket i skolan och senare i livet. Senare forskning visar dock att detta blir till priset av att gömma undan sina förmågor – särbegåvade barn är ofta mycket bra på att leka med och interagera efter andras förmågor, men de måste få utbyte av barn som är på samma nivå som dem. Också.

Många särbegåvade, framförallt flickorna, gömmer tidigt undan sina förmågor. Det är priset de får betala för att bli accepterade i en värld som inte förstår dem. Andra får diagnoser på sin känslighet. Man sjukligförklarar någonting som i själva verket är högst normalt just för denna grupp. De flesta särbegåvade återfinns inte i toppositioner inom sina respektive yrken. De förstår inte sig själva i en värld där förmågan att vara extrovert premieras och där yttre kvalitetskontroller förstör den särbegåvades drivkraft: den inre passionen och perfektionismen. Passionen att förstå också de frågor som ter sig omöjliga.

I det psykoterapeutiska arbetet är det mycket viktigt att ha kunskaper kring särbegåvning, så att psykoterapeuten tänker och drar slutsatsen utifrån den särbegåvades perspektiv, annars är risken stor att man tolkar och förstår personen på ett felaktigt sätt, vilket är lätt men som kan få stora konsekvenser hos den särbegåvade, där behovet av att bli förstådd är enormt stort eftersom kunskapen och bemötandet har varit så bristfälligt under så många år.